månadsarkiv: juli 2013

Grundsund fram och tillbaka

Bohuslän kryllar av små, fantastiska vägar. Min syster bor på Orust på somrarna så en tur dit och sen lite längre passade bra. Så jag drog till syster och drack kaffe och pratade lite. Sen vidare över till Malön och Flatön med en liten färja. Snabbt stopp vid Handelsmans Flink som nu är helt förstört.

Grundsunds bryggaNi vet väl att det var Evert Taube som ”döpte” handelsmannen till Flink och skrev om honom i Maj på Malö? Visan är faktiskt en nidvisa och inte den idylliska skildring av en vacker kvinna vid namn Maj som besökte den raske Flink. I själva verket var Flink tydligen rätt långsam och tankspridd. Och Maj, ja, hon var nog inte helt smal. ”Hoppar i land, smidig och grann”, skriver Evert. Det kan väl tyda på att det var lite åbäkigt för henne att komma upp på bryggan. ”Blåögd och brun med små små fjun” är den roligaste frasen. Hon var nämligen rätt skäggig. Jag har en säker källa för mina påståenden. Källan var nämligen dagbarn hos Maj.

Ytterligare en liten färja över till fastlandet och sen till Grundsund och Fiskebäckskil. Gamla fiskebyar som nu hyser dels förmögna människor som har råd till huset. Dels lyckliga arvtagare av hus. Fint är det i alla fall. Även för oss besökare. Inte långt till klippbad någonstans. Tillbakavägen går via Slussen på Orust och färjan över från Svanesund. Slingriga vägar som hade vart perfekta om det inte var hyfsat dålig beläggning. På färjan kom en ambulansman fram. Jag tänkte att nu får jag några säkerhetstips eller exempel på hur det kan gå om man har otur, men han skulle bara säga hur fin motorcykel jag hade och självklart säga att han hade en HD hemma.

Minnen från ungdomstiden dök upp på slutet. På Allmags varv söder om Slussen har jag gjort en misslyckad angöring med en MAXI 77 en gång. Propellern stack iväg när jag la in backslaget, så jag dundrade in i bryggan och slet av fockstaget (och dess fäste). I Ödsmåls kyrka har jag varit en och annan natt och bett till Gud med två duvor. Hmm, jag slutar där.

MC till västkusten

IMG-20130710-WA0002Det regnade kraftigt ända ner till Jönköping. Lätt regn till Borås och sen sprack det upp.

”Det kan inte vara roligt att åka hoj i detta vädret”, fick jag höra från en kille med supersmal fru och lika tjock Audi när jag tog skydd under Statoils fula, praktiska tak.

”Nej, men spännande”, svarade jag.

Och det är det. Jag ser sämre och jag undrar hur sjutton däcken klarar av att få fäste när jag dundrar igenom tjocka vattenlager i hyfsad fart. Det är inte så att jag är rädd, utan snarare att jag är på helspänn. Regnet piskar och blåsten ruskar om mig. Jag blir blöt och kall. Visiret immar igen även om det ska vara imfritt och sikten är överlag rätt kass. Jag är inte lika rörlig på grund av kylan och de många lagerna av kläder.

Ett vanligt tankstopp med bensinkaffe kan ta en halvtimma, varav 20 min går åt till att fippla med dragkedjor, knappar, visir och blöta handskar. En man lämnade pågående tankning och ”tog skydd” bredvid mig. Jag trodde han skulle kommentera att det var fjärde gången jag tog av och på mig hjälmen på två minuter, men han ville bara berätta att han hade en HD hemma. Ett stackars ungt par på en Kawasaki stannade till och beklagade sig över regnet och blåsten. Vi pratade om vart vi kom i från och vart vi skulle. De hade vaknat i Linköping samma morgon och var fortfarande kvar i väntan på bättre väder. Jag skickade dom vidare på sin smekmånad till Biltema lite längre bort. De såg ut att behöva regnställ.

Iväg igen och plötsligt är jag van och erfaren och störtcool. Efter några timmar har regnet förvandlats från en industritvätt till en lång häftigt raftingdusch och däcken suger tag i vilka pölar som helst. Visirknep gör att sikten blir ok och BMWs handtag sprider värme från kokheta handskar ut i kroppen. Jag kommer in i ett lunk och skär genom den fuktiga luften som ett spjut. Nu njuter jag. Inte för att det i sig är så himla trevligt sådana här dagar, utan för att det är så spännande, lite svårt och utmanande.

Sommarstugekväll

Jag är inte van. Så när vi är där springer jag runt och fotograferar. Min luttrade hälft tar det lugnt och njuter och suckar kanske något när jag rumsterar. Men det är något speciellt för mig att snabbt efter jobbet packa ner allt man kan tänkas behöva, vilket inte är mycket, och sedan börja en minisemester. Avkopplande sådan. I och runt en sommarstuga.